Hon ger hjälp på avstånd

This page in English

Vad som påverkar risken för allvarliga sjukdomar som ALS och cancer är fokus för Fang Fangs forskning. Men som epidemiolog möter hon inte patienter utan kan ägna sina forskningsdagar åt kartläggning: "Jag är som en detektiv som lägger pussel".

Fang Fang. Foto: Martin Stenmark.Sjukdomen innebär att nervcellerna som styr kroppens muskler förtvinar gradvis, vilket leder till en generell förlamning. Amyotrofisk lateral skleros, ALS, saknar idag bot och orsakar stort lidande hos de som drabbas. I Sverige drabbas flera hundra personer per år och trots att sjukdomen ökar är forskningsområdet fortfarande litet. För forskaren Fang Fang startade intresset under doktorandstudierna då hon tillhörde en av få forskargrupper i världen som studerade riskfaktorer för att drabbas av ALS och vad som kan påverka prognosen. Sedan dess känner hon extra starkt för denna patientgrupp.

- När jag läste till läkare insåg jag att jag har svårt att se människor plågas, jag skulle inte ha blivit en bra läkare. Så jag blev forskare och hoppas bidra med ökad kunskap istället, säger Fang Fang. 

För att hitta de avgörande riskfaktorerna krävs ett bra underlag av patientdata. I en av Fang Fangs senaste studier, där hon samarbetade med läkare till ALS-patienter, tillfrågades därför alla patienter med nydiagnostiserad ALS i Stockholm, deras syskon och partners om att delta. 

- Fler än 95 procent av patienterna tackade ja. De vill hjälpa oss i jakten på en effektiv behandling, säger hon.

OCH ÖKAD KUNSKAP BEHÖVS, idag finns bara ett läkemedel som är godkänt för behandling av ALS och det kan endast förlänga överlevnaden med några månader.

- Jag tror det kommer att krävas olika angreppssätt för olika patienter då de bakomliggande orsakerna troligen varierar, säger Fang Fang. 

En pusselbit som hon och hennes kollegor bidragit med är att patienter med ALS ofta är smalare än genomsnittet. Omvänt har personer med högt body mass index och personer som lider av typ 2-diabetes en minskad risk att drabbas av ALS. Varför det är så är inte känt. Samtidigt har forskargruppen också visat att ALS-patienter ofta har höga halter av skadliga fetter i blodet, något som ofta ses hos just diabetespatienter.

- Det här var lite motstridiga resultat som förvånade oss. I fortsatta studier som ännu inte är publicerade har vi kunnat hitta delvis genetiska förklaringar till de förhöjda blodfettsnivåerna, säger Fang Fang. 

Att en viss genetisk blodfettsprofil är vanligare bland ALS-patienter känns kanske föga tröstande – generna kan man inte förändra. Men Fang Fang hoppas ändå att kunskapen kan få klinisk användning.

- Om man kan hjälpa patienten att justera blodfettsvärdena med exempelvis förändrad diet eller med läkemedel skulle man kanske kunna förbättra överlevnaden efter diagnos, säger hon.

En förbättrad överlevnad skulle betyda mycket för de som drabbats av ALS. Det tar ofta upp till ett år innan diagnosen ställts från de första symtomen och efter det lever patienterna ofta bara 2-3 år. Cirka tio procent av de drabbade lever dock upp till tio år efter diagnos. Den brittiske fysikern och forskaren i kosmologi, Stephen Hawking, har levt med diagnosen i hela 40 år.

- Hur det kommer sig att en mindre andel av patienterna kan leva med sjukdomen en lång tid är en av de viktiga frågor som återstår för forskningen att svara på, säger Fang Fang. 

En annan observation som forskargruppen gjort genom studier av Vasaloppsåkare är att elitskidåkare har en dubblerad risk att drabbas av ALS. Motionsåkare hade däremot en 50 procents lägre risk.

- Lagom med motion verkar vara bra men inte för mycket. Hur detta hänger ihop är oklart, kanske kan det förklaras av skador som drabbar elitmotionärer, säger Fang Fang.

Namn: Fang Fang
Titel: Forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och bio­statistik, Karolinska Institutet.
Ålder: 36
Familj: Man och två döttrar, 4 och 7 år.
Motto: Att vara en bra person.
Så kopplar jag av: Jag tar en promenad till Ulriksdals trädgård, dricker en kopp te och tittar på blommorna.
Inspireras av: Jag försöker plocka upp positiva sidor hos alla jag möter. Min tidigare kollega, pensionerade professorn Olof Nyrén är en extra inspirerande person. Varje gång jag samtalar med honom lär jag mig något nytt.

HENNES MÅL är att förstå mer om varför ALS oftare drabbar smala, vältränade personer med höga blodfettsvärden. Tillsammans med neurologer undersöker de blodprover och prover från cerebrospinalvätska från ALS-drabbade.

- Jag gillar att läsa deckare. Och arbetet som forskare innebär ett detektivarbete där jag drivs av att hitta pusselbitar och sammanfoga dem till en hel bild, säger Fang Fang.

Tillsammans med två kollegor, en psykolog och en cancerepidemiolog, försöker hon kartlägga ett annat pussel: hur allvarlig stress hänger ihop med cancer. Detta är en forskningsfråga som debatterats länge, menar Fang Fang.

- Vi är intresserade både av frågan om allvarlig stress kan orsaka cancer och om den kan påverka prognosen för dem som drabbas, säger hon.

I FLERA STUDIER har forskargruppen kunnat se att allvarliga livshändelser som exempelvis förlusten av ett barn eller förekomst av posttraumatisk stress och depression tidigare i livet ökar risken för flera olika cancerformer, till exempel lungcancer. Det skulle kunna förklaras med att man lever mindre hälsosamt och inte tar hand om sig på grund av sorg eller psykisk ohälsa. Men resultat från en nypublicerad studie pekar på en mer konkret biologisk förklaringsmodell.

- Även här såg vi att kvinnor som förlorat ett barn hade ökad risk att senare drabbas av livmoderhalscancer. Men vi såg också att dessa individer hade en ökad risk att bli infekterade av HPV-virus, som förknippas med denna typ av cancer. De hade också högre nivåer av virus i kroppen och de hade oftare den typ av virus som är kopplad till hög cancerrisk. Resultaten tyder på att dessa kvinnor har ett försämrat immunförsvar på grund av den psykologiska stress de upplevt, även om orsakssambanden inte går att slå fast enbart utifrån dessa iakttagelser, säger Fang Fang.

Man vet också att patienter som drabbats av cancer även i högre utsträckning drabbas av andra sjukdomar, som hjärtkärlsjukdom och psykisk ohälsa. Länge ansågs detta var en slags biverkningar till sjukdomen eller cancerbehandlingen.

- Men att drabbas av cancer är för de allra flesta en psykiskt mycket påfrestande upplevelse. Vi var en av de första forskargrupperna som kunde visa att dessa besvär, speciellt de som kommer ganska snart efter diagnosen, till stor del kan förklaras av allvarlig psykisk stress, säger Fang Fang.

Resultaten har senare bekräftats av flera andra internationella studier. En kritisk period är tiden mellan misstänkt cancer och fram till eventuell diagnos. Tiden kan visserligen ge möjlighet till bearbetning och i viss mån förberedelse på det som väntar och på så vis underlätta för patienten att ta in ett cancerbesked.

Ofta är det en mycket påfrestande tid eftersom du saknar information om prognos och inte kan starta behandling.

- Men många tvingas vänta upp till flera månader innan de får besked. Ofta är det en mycket påfrestande tid eftersom du saknar information om prognos och inte kan starta eventuell behandling, säger Fang Fang.     

Fang Fang. Foto: Martin Stenmark.I EN MINDRE STUDIE studie har Fang Fang sett tecken på att personer som tidigare haft psykiatriska diagnoser mår särskilt dåligt av att vänta länge på behandling.

- Det är troligt att olika individer klarar denna väntan olika bra, säger hon.

Tillsammans med kollegor vill Fang Fang nu studera vad som händer i kroppen under denna period, exempelvis hur nivåerna av stresshormoner förändras. För en del resulterar väntan i ett positivt besked – de har inte cancer.

- Men de har gått igenom samma påfrestande process. Denna grupp av individer är bristfälligt studerade. Det skulle vara intressant att undersöka om även de påverkas hälsomässigt på längre sikt av sin upplevelse, säger hon.  

En annan upptäckt som Fang Fang och hennes kollegor gjort är att cancerpatienter har ökad risk för skador efter olyckshändelser. Före cancerdiagnosen kan olyckorna många gånger förklaras av sänkt uppmärksamhet, patienterna är distraherade av alla tankar som dyker upp och oron inför kommande besked. Efter diagnosen fortsätter oron att distrahera men då kan forskarna även se en ökning av avsiktlig ovarsamhet.

- I extrema fall rör det sig om självskadebeteende och självmordsbeteende. Det verkar dyka upp en ovarsamhet om den egna personen efter diagnosen. Detta vill vi studera närmare, säger hon.

Fang Fang är enligt medarbetare mycket effektiv: ”Ingen hänger riktigt med i hennes tempo”. Men trots det tar forskning lång tid. Det är något som hon lärt sig att leva med.

- Jag arbetar metodiskt och så mycket jag orkar och hoppas att det ska gagna patienterna i framtiden, säger hon.

FANG FANG OM...

…sitt namn
Jag är mycket nöjd med mina föräldrars val, jag älskar mitt namn. Det är lätt att uttala och även lätt att komma ihåg. Mitt tilltalsnamn är Fang men mina föräldrar kallar mig ’fangfang’ ändå.

…ALS i vetenskapliga tidskrifter
När jag startade mina studier för cirka tio år sedan var det få forskare som studerade ALS och jag kunde läsa allt som skrevs. Idag har antalet publikationer på området exploderat.

…göra det hon vill
I mitt arbete har jag mycket frihet att ställa de frågor som intresserar mig och att arbeta med de personer jag ser upp till och gillar. Det är inte konstigt att jag älskar att forska.

…epidemiologisk forskning i media
Ger ofta bra rubriker, men resultaten blir lätt övertolkade. Läsaren är ju främst intresserad av det individuella perspektivet medan forskaren oftast undersökt befolkningen som helhet.

 

Text: Cecilia Odlind, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 2, 2017

Länkar